Katrineholms Logistikcentrum är en godsterminal som invigdes i januari 2010 och som idag befinner sig i tillväxtstadiet. Företaget har visioner att expandera till att bli en av de ledande terminalerna för effektiv lagring och hantering av gods med järnvägspendlar. Verksamhetens lokalisering nära bostadsområden och ett skolområde gör att företagets riskhantering är av största vikt för samhällets säkerhet. På uppdrag av Västra Sörmlands Räddningstjänst ska denna rapport beskriva vilka konsekvenser verksamhetens farliga godsflöden kan ha på det närliggande samhället samt klargöra juridiskt hur verksamheten och tillsynsmyndigheterna är tvungna att förhålla sig till rättssystemet. Då verksamheten nyligen startats och flera utbyggnadsetapper återstår har endast begränsade mängder farligt gods deklarerats i terminalen.

Bakgrund: Transportsektorns miljöpåverkan är stor och ett trafikslagsskifte är önskvärt för att få en mer hållbar lösning. Ett sätt att flytta över gods till järnvägen är genom intermodala transporter. Det kräver dock ett effektivt byte av transportslag på en kombiterminal. I dagsläget ligger en kombiterminal i Gullbergsvassområdet i Göteborg, men planer finns på att den ska flyttas. I en tidigare studie har möjliga nya placeringar för en terminal undersökts.Syfte: Att undersöka hur intresset bland de berörda aktörerna ser ut för ett logistikcentrum i anslutning till den nya kombiterminalen i Göteborg och koppla det till tidigare föreslagna platser.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer för att göra vår undersökning.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

 Abstract: Facebook in the Public Sector - qualitative interviewstudy with The Swedish maritime Administration, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, the Swedish prison and Probation services and the municipality of Katrineholm about their precense on Facebook.In my bachelor?s thesis I have studied how three government authority and one municipality uses or don?t use Facebook in their communication towards the citizens. I have chosen to study four different cases, to see if there are any significant similarities or differences between how the different services are working with their communication. I have chosen to explore my cases through semi-structured qualitative interviews, where I met communications officers of every organisation face to face.I have found out that there is not one right way to communicate through Facebook, every organisations decisions must be based on their own mission, aims and objectives. And I have seen that both the transmitter and the receiver need to mature into the new acting of this new channel - Facebook..

Ingen vätska kan ersätta vatten och utan vatten kan inget liv existera. Markens fysikaliska egenskaper och kemiska förhållanden styr spridningen av de föroreningsämnen som före¬kommer i mark och i vatten.Katrineholms kommun vill i framtiden kunna utnyttja vattenmagasinen i Forssjö. Ett antal observationsrör har placerats i Forssjö, vilket är beläget cirka 8 km sydost om Katrineholm. I dagsläget används inte GIS i kommunen och detta gjorde att jag blev intresserad av vilka möjligheter som GIS skulle kunna tillföra med utgångspunkt i den brunnsdatabas med vatten¬kvalitetsmätningar som finns i kommunen.Detta examensarbete består av två delar. Den första delen granskar risken för föroreningar från den del av väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping som passerar Katrineholmsåsen sydost om Katrineholm.

Denna undersökning handlar om äldre, icke instutionaliserade, ensamboende kvinnor och deras upplevelser av att bo ensamma. Vilka strategier de använder sig av när samhällets formella insatser såsom kommunens hemtjänst och de informella insatserna såsom anhöriga eller olika föreningar inte täcker upp det sociala behovet som finns. Jag har med hjälp av en kvalitativ undersökning träffat fem äldre kvinnor i Katrineholms kommun som på olika sätt ser till att de inte är isolerade. Det är både traditionella alternativ såväl som nya strategier som jag har stött på. Då jag upptäckte att Fixar-Malte har en viktig roll i dessa kvinnors vardag väcktes mitt intresse för denna servicetjänst.

Eutrophication has been a problem in aquatic systems for a long time. It is well known that the key nutrient to control the eutrophication process is phosphorus. Lately, it has been possible to reverse the process and recover lakes from eutrophication.During a long time Lake Näsnaren in Katrineholms kommun, Södermanland, has been exposed of a large amount of phosphorus from the city's wastewater. The lake has a great value as a habitat of rare species but also a high recreation value for people living in Katrineholm and Södermanland. Lake Näsnaren is situated in a Natura 2000 area.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.

The construction industry has not undergone the same logistical development as the manufacturing industry; this, in combination with increased material price, leads to the fact that the construction industry must be improved. This master thesis is a part of the research cooperation Brains & Bricks goal of reducing production costs for the construction sector by 25 percent. Brains & Bricks is a cooperation between Linköping University, Peab and Katrineholms municipality. The master thesis aims to identify improvements in the flow of material, the Supply chain operation reference, SCOR, model has been used and the work has been carried out on one of Peab?s construction sites. At present the business is characterized by bad communication both between the construction site and the office as well as between the construction site and suppliers.

Det finns idag väldigt många olika handelsföretag, vilket medför att konkurrensen om konsumenterna är stenhård. Butiker använder många olika former av marknadsföring för att nå fram till sina respektive målgrupper, marknadsföring är ett väldigt brett begrepp och involverar många olika åtgärder som butiken kan använda sig av. Det här arbetet fokuserar på tre olika former av säljfrämjande åtgärder som är relativt vanliga idag. Det som studeras i denna rapport är huruvida kupongerbjudanden, SMS erbjudanden och erbjudandet ?tag 2 betala för 1? påverkar olika konsumenters beteenden och om de blir mer benägna till köp när de utsätts för dessa.

I en hårt konkurrensutsatt internationell marknad som kretskortstillverkning gäller det att vara effektiv. Därför tog ledningen för Ericsson Katrineholm under år 2005 beslut att Lean Production skulle införas i verksamheten. Den ökade fokuseringen på produktivitet ledde till att flera problem kopplat till ytmonteringslinorna på avdelningen Module Production & Engineering identifierades. Avdelningen fann att ställarbetet mellan olika produkttyper genererade onödigt långa produktionsstopp som i sin tur begränsade avdelningens möjlighet att minska batchstorlekarna. Syftet med examensarbetet har därför varit att reducera ställtiden mellan olika produkttyper vid ytmonteringslinan för volymproduktion. Detta ska i sin tur nås genom att framställa och implementera ett antal förbättringsförslag. Arbetet har i huvudsak varit av kvalitativ art, med kvantitativa inslag som underlag för ABC-klassificeringen samt uppföljning och tolkning av den genomsnittliga ställtidens utveckling under år 2006. Analysen har genomförts i enighet med SMED-metodik där internt och externt ställarbete vid ytmonteringen först kartlagts innan ett antal förslag lagt fram för att förbättra de olika aspekterna av ställarbete.

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks.De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är:Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning.